Less or more

Mammaledigheten rullar vidare och snabbare än en gris blinkar gled jag in i pensionärsrytmen där fler än ett program per dag är stressigt. Så jag tar det lugnt, frossar i Mad Men, tvättar bebiskläder och    ligger på soffan på dagarna. Läkaren igår estimerade att barnet kan födas när som helst och gissade att 3kgs klimpen i min mage iaf inte kommer att gå på övertid. Nu är hon ju ingen spågumma så det är inte som att vi skulle vara på väg till Jorv nu genast, men onekligen börjar man ju fundera på vad som ännu måste fixas innan det är slut på lugnet i huset. Fast med min tur hålls barnet inne på pin kiv några veckor extra...

Jahapp, så var den här - mammaledigheten. Fem veckor till beräknat datum och låååånga to-do-listor att beta av. Så här inne på dag tre tycker jag inte att det är så tassigt - det bästa är att man inte behöver rusa iväg på morgonen utan att man kan ligga och dra sig så länge som två-åringen går med på det (typ 20 minuter, och då får man muta med en bok). Nästbäst är sova mitt på dagen, tredje bäst är dricka te och äta smörgås (Bakelser är ännu no-no, graviditetsdiabetesrisken you know...) på café alldeles själv. Dagens to-do-aktivitet är att besiktiga bilen. Måste nog ta en liten tupplur så jag orkar med det.

Juristen har varit på jobbresa delar av den här veckan och jag har varit ensamstående förälder. Idag, på tredje dagen, märker jag att jag sannerligen inte är en bra sådan - mitt tålamod är noll, jag är fräsig och inkonsekvent och mutar och hotar och har mig. Noll pedagogik. Och då ska vi komma ihåg att jag ändå går till jobbet mellan varven och slappar (med bara en dag kvar där får man slappa tycker jag) och att jag alltså ingalunda behöver underhålla barnet 24/7 samt att det alltså har varit fråga om tre ynka dagar. All cred åt de som a) jobbar med två-åringar b) är ensamstående förälder till en två-åring Dessutom är vi båda förkylda. Må denna vecka ta slut snart.

Igår firade vi juristens födelsedag på Sandros med middag och drinkar för 15 pers - supergod mat som vanligt, bra betjäning och så kul att se att 15 personer från olika kretsar ha roligt tillsammans. Idag är vi båda däckade av olika orsaker - juristen var ute och svirade halva natten och är följaktligen ganska seg idag och jag är knockad av någon dum förkylning. Hatar att vara sjuk när jag är gravid, som om man inte skulle vara tillräckligt drabbad redan måste man ännu dras med snuva när till och med finrexin är förbjudet...

Med bara sju arbetsdagar kvar innan mammaledigheten kan jag konstatera att det känns bra att bli ledig - just nu skulle det vara optimalt med tre dagars arbetsveckor eller kortare arbetsdagar, att försöka köra på i ens något som liknar samma takt som förut börjar vara ganska slitsamt. Så jag räknar morgnar och gör i princip ingenting annat än knowledge transfer på jobbet och försöker intala mig själv att det är okej att jag inte mera engagerar mig i alla jobbproblem som  dyker upp -  det finns efterträdare som får ta hand om de sakerna. Fast hjälp så svårt det är att systematiskt försöka överföra allt jag vet och allt jag gjort till någon annans hjärna. 

Idag jobbade jag några timmar från det lokala caféet i vår hemförort och konstaterade igen att i den här miljön har folk inga som helst hämningar utan talar vitt och brett om ditt och datt i båda sina egna och alla andras liv - under de två timmarna jag satt där fick jag en rejäl dos information om - drama inom församligen - vems dotter som har förlovat sig med vem (det kommer inte att hålla, är tydligen tesen på stan) - de obligatoriska sjukdomsuppdateringarna - hur mycket socker det finns i en pilttiburk (här engagerades också cafépersonalen för att väga hur mycket en sockerbit väger) - vindkraftverken i Barösund För att inte tala om de vanliga storyna om vad deras barn håller på med. Måste verkligen försöka komma ihåg att väggarna har öron i den här stan...

Har varit däckad av något slags extrem trötthet hela veckoslutet och skulle helst gå i ide. Lägg till lite hormonella humörsvängningar och jag känner mig närmast som vått tidningspapper som går sönder om man petar lite på det. Hoppas verkligen de sista nästan 7 veckorna inte kommer att vara så här hela tiden! Juristen är som tur snäll och pysslar om mig och leker i snön med B medan jag sover och sover och sover - imorgon börjar jag knowledge transfer till min efterträdare på jobbet och då skulle det ju vara kul om jag hade ens lite mer hjärnceller med mig än idag...