Puhdistus



På veckoslutet läste jag Sofi Oksanens Puhdistus som fick Finlandiapriset ifjol. Och visst var den bra, men samtidigt så hemsk och så obehaglig. Så där att man absolut vill veta vad som händer, men ändå vill man inte sträckläsa för ibland måste man bara lägga den ifrån sig så man hinner smälta den lite emellanåt för annars blir det bara för mycket på en gång.

Efteråt känner man sig dum och oinsatt - tänk att allt det där obehagliga hände så nära oss bara på andra sidan finska viken. Och man kan inte ens skylla på att det var läääänge sedan.

Bilden lånade jag från wsoy.fi

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En blå-beige matta

Fördelen med barn