Nästa auktionsobjektskärlek. En stationsklocka med hela 64cm i diameter. Den skulle hänga fint på tambursväggen hemma hos oss. Iallafall än så länge är priset helt överkomligt...
Sedan ungefär i höstas har det här med tutten (nappen) och det faktum att vi måste göra oss av med den seglat som ett litet mörkt moln på horisonten hemma hos oss. J är så fäst vid den, och blev det bara mer och mer hela tiden. I princip har hon den bara då det är sovdags, men det är omöjligt att få den av henne då hon vaknat utan en halv timmes bråk, och den senaste tiden har hon börjat galltjuta efter den också då vi kör längre sträckor. Och väljer man mellan att lyssna på hulkande gråtskrik eller inte i två timmar på motorvägen till landet, så väljer man ju tystnaden, alla gånger. Så då var vi lite fast i vår egen fälla... Men! Sen blev hon mittiallt superförkyld på söndag kväll och efter en dålig natt till måndagen kunde hon fortfarande bara andas genom munnen på måndag kväll pga allt snor. Så då tog jag tag i möjligheten och tog bort tutten eftersom natten ändå såg ut att bli orolig. Status måndag kväll: 40minuters storskrik (hon gallskrek så B undrade "mamma, varför är ...
Det börjar bli dags att sätta ordning på vardagen här nu, förra veckan märkte jag att det inte är roligt längre att bara ta dagen som den kommer och gå dit näsan pekar, utan nu måste vi få lite struktur på det hela. Mycket bra då att vår deltidsnanny började hos oss idag och vips fick jag 20 minuter egentid och gå till butiken utan små hjälpredor mitt på dagen. Hur lyxigt som helst! Vi kör såklart mjuklandning ännu några gånger så barnen får vänja sig i lugn och ro, men hon verkar alldeles superbra. En annan nanny i lekparken tipsade om musiklek i våra närkvarter så imorgon testar vi det, jag tänker mig att det inte kan skada att lära sig att sjunga The Wheels on the Bus istället för hjulen på bussen. Förra veckan kände jag mig en aning isolerad utan sociala kontakter här, så jag efterlyste lite parksällskap på Facebook och vips har vi en fullspäckad social kalender den här veckan. Facebook har varit guld värt hittills här - via FB hittade vi vår nanny och alla våra p...
Vi tillbringade veckoslutet på landet och gjorde allt sånt som små stadsbarn inte har möjlighet till annars: Trädgårdslandet skulle vändas och B och J rensade ogräs ("tycka inte om o-gäs heller", tyckte två-åringen), plockade daggmaskar i små ämbaren och hjälpte till att plantera hela rabatten full med penséer. Det var nästan mest populärt, mest för att det involverade både sprutkanna och vattenslang, och vatten är ju alltid kul. Mellan varven satt de i gräset och plockade vitsippor (utan stjälk såklart) som de kom springande med. Små sönderkramade små blommor som under stor andakt skall placeras i en äggkopp. På lördag eftermiddag tog jag ännu med B på ett snabbesök till min kusins bondgård för att hälsa på korna och grisarna. Mycket roligt, tyckte både han och jag!
Kommentarer
Skicka en kommentar