Piccolo

I nya orkestern finns det åtminstone 7 flöjtister. När jag som 8:e kom med och spela så var det alltså minst sagt fullt i raderna. Många kommer bara sporadiskt på övningarna, och därför finns det ingen fast stämfördelning utan man turas om och samsas. På typiskt finskt manér hör det sen till att man inte skall framhäva sig själv och sina kunskaper utan ingen "vill" nånsin spela första flöjtist. Just det.
Jag vägrar finna mig i det här, för det är roligt att spela första flöjtist, ju :) Så nu har jag raskt trampat in och ignorerat alla deras oskrivna regler genom att ta plats och vara frivillig. Hoppsan, det får man visst inte vara.

Nu spelar vi dessutom ett stycke där det behövs två piccolon. Tidigare har de bara haft en piccolospelare som, liksom jag, tycker om att spela piccolo och första flöjt. Nu måste hon släppa in mig på sitt "revir" och det diggar hon inte alls. Well, den oskrivna regeln om att hon har ensamrätt på piccolostämmorna tänker jag också ignorera.
Tur att jag inte är där för att socialisera utan för att spela.

Kommentarer

  1. Haha! De e bra att ja vet hur man ska beté sej där! Aijoo, men ja va ju ensam på mitt instrument..
    Vi ses ikväll.
    Aura

    SvaraRadera
  2. Det är ju just det - alla orkestrar har sina oskrivna regler som det kan vara bra att vara medveten om :)
    Men du får ju nu skapa egna regler istället....

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En blå-beige matta

Fördelen med barn