Hello vardag!

Efter sju veckor semester är den här familjen tillbaka i en alldeles ny vardag. Juristen är tillbaka på jobbet, och jag sköter hemmarumban med båda barnen hemma.
B har börjat parken och är där på förmiddagarna - den här veckan har vi mjuklandat och han har bara varit där två dagar ensam den här veckan, och bara korta stunder, men det kommer att bli huippu tror jag! Parktanterna är ljuvliga och det finns passligt få barn och det kryllar av leksaker. Men det bästa av allt är att B hittills diggar det massor!

På morgnarna rullar vi iväg med dubbelvagnen och B cyklar sparkcykel brevid - han orkar inte riktigt hela vägen så i något skede får han åka, men han sparkar tappert på ganska långa sträckor och är inte en fullt lika stor trafikfara som i våras som tur. Med båda barnen i vagnen och Bs cykel som extra tyngd är det sen ett redigt träningspass att ta sig framåt - vi brukar få lite roade/medlidande blickar av de vi möter...

Min plan är att ha barnen i vagnen 8.30, rulla till parken så vi är framme 9 då de öppnar och sen rulla vidare med J. Sen har jag ca 2,5 h tid att uträtta nånting innan vi hämtar B igen och så kommer vi hem och äta. Och sen sover båda barnen förhoppningsvis efter det.
På eftermiddagen kan vi sen leka/gå ut/tappa nerverna på varandra/åka nånstans beroende på väder och vind och hur vi orkar.

Fram till jul kör vi det här konceptet, sen är tanken att B börjar dagis då han fyllt 3 år.

Det tar säkert en stund att få flyt på vår nya vardag, men nu är det superskönt med lite struktur på dagarna och jag är glad för att det har börjat så bra som det gjort med parken och att vara ensam med dem båda. Den här hösten tror jag ändå att den största riskfaktorn inte är barnen utan mig själv - om jag inte också i fortsättningen får vår vardag fixad så att jag är nöjd med tillvaron så smittar det omedelbart av sig på iaf det äldre av barnen. Ni vet, är mamma nöjd är alla nöjda. So far so good på den fronten som tur!