Inlägg

Visar inlägg från februari, 2017

Sista veckan

Sista veckan i London nu, och det mesta vi gör är sista gången: sista musikleken imorse, sista gången kurskväll för mig igår och vad vi än gör så är det lite vemodigt. 
B funderar på vilka leksaker som väntar hemma i gula huset och juristen och jag bockar av todo's på listor fulla med saker att avboka. Vatten och el och gas och hemförsäkring och internet och avregistrera oss från läkarmottningen och listan tar aldrig slut.  Så många små trådar som skall klippas av ändå. 
Jaja. Den här tiden nästa vecka sitter vi förhoppningsvis på ett flyg mot Helsingfors, strings or no strings attached.

Att börja jobba igen

Den här veckan har jag tagit kontakt med jobbet igen för att diskutera vad jag eventuellt skall börja göra sen när jag öppnar dörren till kontoret igen. Allt är ännu öppet, men jag blev så peppad redan av att tala med min f.d. chef! Som jag sade till juristen på kvällen - det var ett samtal där alla talade hela meningar, och ingen upprepade samma sak 10 gånger bara för att få höra bekräftelse på det en sagt.  Redan blotta tanken på att få tillbringa dagarna i vuxet sällskap är väldigt lockande efter två år på hemmafronten.
Jag är ivrig på att visa framfötterna på jobbet, ivrig på att göra nytta och ivrig på att lära mig och utvecklas. Då jag kom tillbaka till jobbet förra gången var jag visserligen också ivrig, men då visste vi ju att det ändå är temporärt, men nu känns det mer stabilt - inga nya mammaledigheter i sikte just nu. Därför passar det också superbra att jag ansökte till och fick en plats på ett mentoreringsprogram för kvinnor i teknikbranschen som börjar nu i vår. Det finn…

Pysslet

Bild
4-åringen och hans pysslande har den senaste tiden stigit till helt nya nivåer - smålegon, duplon, tågbanor, spel och allt annat är ute och det enda som gäller nu är pyssel. Det skall klippas och limmas och tejpas och det går absolut inte att göra något som en har gjort tidigare utan det skall vara nya pyssel. Hela tiden.
När mina idéer började sina gick vi till bibban och lånade "365 things to make and do", vilket såklart så här i efterhand tänkt var som att öppna pandoras ask, för nu kommer han dragande med den stora boken och pekar på valfri sida och vill pyssla.  Det är ju iof tur att jag i grunden tycker att det är roligt med sånt här, men ibland räcker jag inte till när en samtidigt borde underhålla en snart två-åring som inte riktigt förstår det här med pyssel ännu, om vi säger så.
Men B är oftast nöjd, och det blir det en hel del grejer där jag förvånas över hur mycket tålamod han har. Orka sitta och pilla fullt fullt med små papperslappar liksom.

Det intressantaste …

Ett veckoslut i York

Bild
Vår lilla weekendtrip till York blev riktigt lyckad - det visade sig vara en riktigt gammal stad med stadsmur och torn och tinnar, små smala gränder och massvis med söta butiker och restauranger. 

Tyvärr var vädrets makter inte riktigt på vår sida, men vi ignorerade det och hade det hur bra som helst. 
På lördag träffade vi några kompisar som bor ganska nära York och gick till tågmuseet och åt lunch efteråt - barnen (speciellt B) var glada över att få leka med någon som talar svenska, och även om tågmuseet inte var en så stor framgångssaga för den här ålderns barn så var det en kul eftermiddag. 
På söndag utforskade vi stadsmuren och smala små gränder (superspännande om en är fyra år gammal!) och hann ännu med en sväng till stadsmuseet där de hade byggt upp en hel viktoriansk stad komplett med butiker, bostadshus, polisstation, skola och fängelse (fullträff också här med barnen). 
York påminde lite om Borgå till stämningen, det var mycket folk i rörelse och jag kan tänka mig att med finar…

Veckan som gått

Den här veckan har varit ganska tung - juristen har jobbat långa dagar och jag känner av att veckoslutet uteblev förra veckan. Dessutom har J pottränat, hon märkte själv när hon behöver gå på pottan vilket såklart är en jättebra grej - kruxet är bara det att hon ännu i förrgår inte visste hur hon sen skulle få ut det, så det var ett evigt upp- och neddragande av byxor. Rekordet var 12 pottgånger på 30min utan resultat. Nu har det dock vänt  och vi är nere i bara två övningsgånger innan det finns något i pottan... 😅
Men nu är det iallafall slut på veckan och imorgon åker vi på veckoslutsutflykt till York. B är ivrig och har redan packat sin ryggsäck, och vi vuxna tycker att det skall bli kul att byta miljö en stund. Det blir antagligen vår sista längre utflykt från London, för nu är det bara dryga 3 veckor kvar innan flyget för hem oss till Finland igen.

Vem är jag?

På restaurangen... är jag supersnabb på att scanna menyn och bestämma mig. Ändrar mig aldrig och ångrar mig sällan. Och finns det chokladfondant tar jag alltid den (och tvekar inte inför att skicka tillbaka om den är gräddad för länge). 
På nattklubben ... var jag helst på dansgolvet. Men det är typ evigheter sedan? 
I klädbutiker ... går jag helst själv. Lyfter och nyper och känner, provar något här och något där, blir frustrerad och går hem utan att köpa något alls. Mitt bästa tips är en personal shopper som plockat fram en miljon grejer, så går man in och provar på löpande band och köper det bästa.
På flygplan Önskar att jag kunde säga att jag sippar GT, äter nötter och läser någon glossig modetidning. I verkligheten drar jag fram det ena tidsfördrivet för 1- och 4-åringar efter det andra, har bunkrat upp med russin och byteskläder (varför behövs det ALLTID byteskläder på flyg ?!?!) och hoppas att vi snart är framme. 
På café Dricker jag chai latte eller cokis med citron och äter kaka. Är …

Inreder på distans

Bild
En vet att en börjar vara i hemlandet i tankarna när en börjar surfa tori.fi och FB-loppis igen...Igår kväll skulle jag bara "titta lite" och vips hade jag reserverat den här 
Den måste få nya dynor så klart men det är ju verkligen inte så svårt. Beroende på hur träet ser ut i verkligheten kanske också några lager färg, men sen är tanken att den skall bli arbetsstol i vår lilla arbetshörna på övre våningen på landet.
Inspirationsbild härifrån http://pin.it/_AYES0o - det där lilla skrivbordet är Ikea och skulle passa bra i vårt smala utrymme. Får se hur det blir!


Sanningarna

Samlade sanningar från fyraåringen den här veckan:
"Mamma, jag är Mickel räv och J kan vara min bebis. Du kan få vara min köksmus och laga min mat."
"B: Vad är det för skugga på fönstret? (vi är i badrummet där fönsterglasen är frostade och man ser skuggan av en buske utanför) Jag: solen skiner och busken gör skugga på fönstret B: nä. det är nog en diplodocus."

Att dra lasset själv

Juristen har åkt till alperna med jobbet och jag drar lasset själv det här veckoslutet. Jag har bunkrat upp med alla möjliga godsaker i köket för att förebygga blodsockerfall hos mig själv - hungrig mamma = arg mamma = omöjliga barn. 
Vi är ju vana med att vara tillsammans så vi klarar oss såklart men veckosluten är ändå superviktiga andningshål för att samla lite nya krafter. Nu blir det inget andningshål för mig det här veckoslutet, så jag drar ner ambitionsnivån på typ allt, satsar på att vara ute så mycket det går (allt är enklare om man är ute!), parkerar dem framför paddan emellanåt för att få andas ut en stund och hoppas på att alla hålls friska. 
Då J var riktigt liten kunde jag ibland leva i en timmes-pass: bara vi klarar en timme till så ordnar det sig. (Då har jag en kompis som levde i 10-minuters pass då cirkusen snurrade snabbast...). Den fasen är som tur över och har bara två jobbiga delar på dagen kvar: kritisk fas 1 är efter frukosten då alla skall hållas nöjda tills vi …