Inlägg

Visar inlägg från augusti, 2016

Framme!

Framme i London!

Resan gick bra - J sov 5 minuter i bilen på väg till flygfältet och var hyperaktiv hela flygresan ända tills vi började gå ner för landning. Då somnade hon som en klubbad säl och sov sig igenom hela passkontrollkön och bagagehämtningen och vaknade i hissen på väg till Heathrow Express. B var en superkämpe och orkade med hela långa dagen och alla konstiga platser och nya saker med relativt gott humör. Då barnen däckat i sina nya sägner pustade juristen och jag ut med varsin cokis och kom på att vi klarat hela resdagen utan att snäsa åt varann. Plus för oss där - på resdagar brukar verkligen inte mina bästa sidor komma fram, men nu gick det bra.

Lägenheten var bättre än vi kom ihåg och vår möbeluthyrningsfirma hade bäddat sängarna och plockat in alla kökssaker i skåpen färdigt, så det var lyxigt att komma fram.
Nu är det förstås en hel del saker som vi märker efterhand att fattas, men vi kom iallafall igång genast då vi kom fram.

Idag har vi åkt dubbeldäckare (B:s önska…

Alla väskor packade

Så var det packat och klart - tre stora kappsäckar, en kabinväska, en stor bag, en barnvagn och Bs ryggsäck. I gula huset är det undanstädat och klart för hyresgästerna, och snart börjar det bli dags att åka till flyget. 
Funderar kring hur det skall gå att flyga med en hyperaktiv J som sannolikt inte kommer att sova dagssömn i famnen, men har bunkrat upp med russin och underhållning och får ta det som det kommer. Min målbild är att alla kommer fram och somnar någorlunda harmoniska i sina nya sängar ikväll. 

Morgon med morgontrötta

B har ärvt mitt usla morgonhumör och morgontrötthet och idag var en morgon då han liksom aldrig hann vakna till ordentligt innan det blev dags att åka till dagis. Precis som jag själv skulle han säkert helst sitta i ett alldeles tyst och vadderat rum de första timmarna och bara få vakna till innan han möter omvärlden, men det funkar ju inte så tyvärr... Juristen och lillasyster är superpigga och stiger upp först och har redan ätit och är glada och i full fart då jag kommer ner en halv timme senare. Då har jag morgnat mig så mycket att jag kan med nöd och näppe kan säga godmorgon (det blir bättre ju äldre jag blir, det usla morgonhumöret...). Men sen blir ju klockan snabbt jättemycket och han måste ju vakna den äldre, så sen får man lirka och krama och ha honom i famnen osv i all evighet. Ibland går det bra, men ibland, som imorse går något snett och så blir hela morgonen avig. 
Morgonen är min sämsta tid, och jag får verkligen lägga band på mig för att inte också sjunka ner i en sur l…

Boende i London

Bild
I juni åkte jag och juristen till London för att försöka hitta någonstans att bo. Första gången vi var på tumisresa sedan J föddes, men det fanns inte så mycket tid för romantiska promenader i Hyde park, utan under dygnet vi hade på oss hade vi tre olika mäklare som visade oss ett femtontal olika lägenheter. Bra att vi hann smälla i oss en lunch mellan varven.
Vi hade begränsat sökfältet mycket redan i förväg, och tittade enbart på Notting Hill och Kensington. Tanken är att juristens arbetsväg inte skall bli orimligt lång och att jag och barnen skall ha nära till det mesta. Dessutom bor vi ju i förorten nu, så om vi en gång åker till London så får det bli stadsliv för hela slanten. 
Av de ca femton lägenheterna vi såg luktade kanske 6-7st mögel så en fick huvudvärk efter 2 minuter där eller hade misstänkta gröna växtligheten i badrumstaket. Lika många var i princip bra men saknade diskmaskin (sorry David Beckham, vi flyttar inte in i ert grannhus för jag vägrar diska för hand i 6 måna…

Två veckor kvar

Två veckor kvar av vardag här innan vi sätter oss på flyget. Idag var J första gången i parken  - vi var där 2 minuter efter att de hade öppnat efter sommaren och ca 4 minuter efter att de öppnat gick jag ut ur porten. Så smidigt då hon hade varit där på våren och visste vad det hela gick ut på. Idag var hon visserligen bara ensam där 10 minuter, får förlänga tiden progressivt den här veckan.

Nu när båda är parkerade på förmiddagarna kanske jag kan börja förbereda nånting inför flytten också. Visserligen tar vi bara med oss kläder och lite leksaker och böcker, men allt man kan tänkas behöva under ett halvår borde ju komma med nu. I barnens fall är det ju typ bara att packa ner allt som är passligt nu och så får man komplettera där om/när de växer ur kläderna, men det är ju svårare för oss vuxna. Behöver jag några festligare kläder? Vilka skor skall jag ta? Och ytterplaggen - hur kall kommer Londonvintern att vara?

Nåja - det är ju ändå inget u-land vi åker till och det går alltid att …

Tacksamma tankar om läggningar

Catten skrev om hur de har problem med sovandet i deras familj och det fick mig att uppskatta hur bra vi har det. De allra flesta kvällarna tystnar det i barnens rum senast vid åttatiden, utan att en behöver sitta där eller utöva någon form av markservice och sen sover de lugnt hela natten. Det betyder sköna kvällar och oavbrutna nätter med 8h sömn, och en lätt glömmer bort att det inte är någon självklarhet hos alla.

Ibland blir det ändå problemkvällar och de är sen tusen gånger mer jobbiga när en inte är van med dem. Av någon orsak är det ofta söndagskvällar som blir läggningsteater då de hetsar upp varandra till astronomiska höjder och så blir alltsammans ett kaos av kukkuu-lekar och kastande av sovdjur (den yngre) och allmänt omkringspringande (den äldre) som slutar med att någon får gå in och sätta sig i deras rum tills de somnat. Och så sitter en där och spelar candycrush och säger shhh! så fort någon lyfter örat från dynan och väntar på att de skall somna medan en tänker på all…

Tack för maten

Ikväll åt vi samma mat till middag som igår. Treåringen tar mat på sin tallrik, tittar på den tyst en stund och säger sen:
- Vet du, snart blir jag nog lite trött på den här maten. 

Dagisvardag

Bild
Tillbaka i stan och dagisvardagen igen - B får gå augusti ut på dagis innan vi åker, J är hemma ännu några veckor innan parken börjar efter sommarpausen.
Dagisstarten igår gick bra, det är få barn på plats ännu så det var nästan en vuxen per barn igår och idag. Bra så för vår pojke som oftast tar ganska länge på sig att bli varm i kläderna med nya människor. Nu hinner han anpassa sig i lugn och ro utan att ha en stor dagisgrupp runt sig.




Trots att sommarlovet har varit långt och skönt kändes det ändå som bara ett ögonblick sedan jag senast rullade dagiskaravanen längs gatorna på morgonen och eftermiddagen. B på cykel och J i vagnen, skall vi åka buss idag? Vill ni gå till lekparken på hemvägen? Baka kaka gunga rutscha snurra Vänta mamma kommer snart (skall bara fånga en pokemon först). J inte sätta sand i munnen.
Nu går vi hem!

Och så gör vi samma sak imorgon.