The pursuit of happyness

Fredagar är nog bra dagar - veckan är slut så det känns på något sätt berättigat att inte göra så mycket och prestera enorma resultat. Vilket inte ens var möjligt idag för jag botade förkylningen som väntade runt hörnet med att sova 13 timmar och sen träna lite. Förkylningen blev definitivt bortskrämd.
Fredagkväll blev lugn - A och jag såg Oscarnominerade Pursuit of Happyness (med Will Smith och hans son som spelar hans son också i filmen.) Ända fram till mitten av tyckte jag mest att det var upprepning av sig själv och tyckte inte alls att det var värt en oscarnominering, men mot slutet ryckte den upp sig själv och blev bättre. Den sätter ekonomiska problem i helt nya dimensioner, värt att tänka på nästa gång man tycker att pengarna tar slut...

Nu ska jag krypa ner under mina två täcken och drömma söta drömmar. Imorrn är det lördag, vilket är snäppet bättre än fredag.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Hej då tutten!

Sedan ungefär i höstas har det här med tutten (nappen) och det faktum att vi måste göra oss av med den seglat som ett litet mörkt moln på horisonten hemma hos oss. J är så fäst vid den, och blev det bara mer och mer hela tiden. I princip har hon den bara då det är sovdags, men det är omöjligt att få den av henne då hon vaknat utan en halv timmes bråk, och den senaste tiden har hon börjat galltjuta efter den också då vi kör längre sträckor. Och väljer man mellan att lyssna på hulkande gråtskrik eller inte i två timmar på motorvägen till landet, så väljer man ju tystnaden, alla gånger. Så då var vi lite fast i vår egen fälla... Men! Sen blev hon mittiallt superförkyld på söndag kväll och efter en dålig natt till måndagen kunde hon fortfarande bara andas genom munnen på måndag kväll pga allt snor. Så då tog jag tag i möjligheten och tog bort tutten eftersom natten ändå såg ut att bli orolig. Status måndag kväll: 40minuters storskrik (hon gallskrek så B undrade "mamma, varför är
Läs mer

Ett veckoslut på landet

Bild
Vi tillbringade veckoslutet på landet och gjorde allt sånt som små stadsbarn inte har möjlighet till annars: Trädgårdslandet skulle vändas och B och J rensade ogräs ("tycka inte om o-gäs heller", tyckte två-åringen), plockade daggmaskar i små ämbaren och hjälpte till att plantera hela rabatten full med penséer. Det var nästan mest populärt, mest för att det involverade både sprutkanna och vattenslang, och vatten är ju alltid kul.  Mellan varven satt de i gräset och plockade vitsippor (utan stjälk såklart) som de kom springande med. Små sönderkramade små blommor som under stor andakt skall placeras i en äggkopp.  På lördag eftermiddag tog jag ännu med B på ett snabbesök till min kusins bondgård för att hälsa på korna och grisarna. Mycket roligt, tyckte både han och jag!
Läs mer