Att spela med en fyraåring


B fick två spel av julgubben och de har nästan varit de av julklapparna som han varit ivrigast över. Så bra också för oss vuxna som äntligen får göra nånting lite mer meningsfullt än att låtsastala i telefon med en duplokloss...

Anyways - den största vinnaren är Uno Junior 
Vi spelade Uno massor som barn och nu kommer jag ihåg varför - det här är ju t.om kul! B fattar precis hur det funkar och diggar att spela det. Än så länge spelar vi med öppna kort, och han fattar inte att ha strategier, men det går hur bra som helst. Det här kommer vi att spela länge, och det kommer att växa med honom - först kan man hålla korten i handen och sen kan man lägga till regler om att man får lägga flera likadana samtidigt eller att man bara får lägga högre valör av samma färg. Kul julklapp!


Det andra spelet är ett mycket enkelt brädspel där man skall fylla sin egen pizza med fem olika slice:ar. Man snurrar på en snurra för att få veta vilken färgs slice man får ta och så väljer man en från bordet där alla slice:ar ligger uppochnedvänt. Twisten ligger i att det finns såna som har oätbara grejer på, typ glada daggmaskar och spindlar, och de får man inte ha på pizzan. B fattar det här precis men är fullständigt livrädd för de här små ritade insekterna - han greppar inte konceptet vinna/förlora riktigt så han bryr sig inte om att det är dåligt att få en slice med spindlar för att då blir han inte klar med sin pizza, utan han är så rädd för att det skall dyka upp en insekt att han kryper längre och längre ner under bordet för varje slice som vänds. Så än så länge går han bara med på att spela pizzaspelet om nån annan svänger hans bitar också 😂
Som vuxen är det här ändå också helt bra - det tar inte alltför länge och det är iallafall semivettigt också för en vuxen spelare. 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

sökes: bordsben

Sanningarna