Less or more

Veckoslutet har varit innehallsrikt. Lydia och jag har sett museer (bl.a. nyöppnade jätte intressanta DDR-museet) och förundrat oss över hur fult gamla öst-berlin är och hur fint västberlin är med all ny arkitektur blandat med allt gammalt. I östberlin är allt bara socialistiskt trakigt. Bilden är fran utställningen med Buddy Bears, 140st 2 meter höga björnar som alla representerar ett land. En konstnär fran varje land har fatt mala sin vision av sitt hemland pa björnen. Varifran Lydia kommer är inte svart att gissa med frihetsgudinne-björnen, vad Finland-björnen egentligen vill förmedla är för mig oklart...Björnarna har akt runt till olika ställen pa jorden och samlat in pengar för unicef, och nu är de hemma i berlin igen innan de ska säljas pa auktion i slutet av den här veckan.

Under den här veckan har följande intressanta saker noterats: -den lokala Siwan/Alepan heter Rewe. Och är typ lika bra som namnet later paskina. -tysk klädstil har inte uppgraderats sedan 80-talet. Eller sen har de alltid bara vetat att 80-talet kommer att göra en comeback. Men sommarrean pa dessa 80-tals kreationer är bra, typ 70% pa allt. Sa snart kanske jag börjar digga 80-tal. -FKK - FreiKörperKultur. Myten om tyska nudister stämmer, och den gäller inte bara pa kanarieöarna utan även i alla parker och pa alla gräsmattor i stan. Om man inte diggar det skall man inte ga till en simhall/simstrand/park som är märkt FKK för där far man inte ha nanting pa sig. Men man behöver inte ha nanting pa sig i de andra parkerna/simstränderna heller. -Tysk precision är ett stort skämt. Alla och allt är ständigt försenade, fran konserter och möten till personer och bion. Men bussarna och tagen avgar precis pa minuten. Undantaget bekräftar regeln.

Bilder fran Holocaust Memorial.

Tyskakursen har kommit igang och dagarna fylls undervisning. 6 timmar per dag sitter vi och gör novellanalys pa tyska, haller föredrag, gör grupparbeten och repeterar grammatik. Typ som modersmalstimmarna i gymnasiet, fast pa tyska. Det är ganska tugnt och pa kvällarna är hjärnan helt slut av all tyska. Men jag har hittat en amerikansk flicka som bor i samma hus som jag och tillsammans har vi upplevt den kulturella delen av Berlin. Pa mandag var vi och se the Blue Man Group - en föreställning som inte liknar nanting jag har sett tidigare. De hade en massa plujer med hemgjorda instrument och show i 2 timmar utan att säga ett ord. En del skulle jag kunna importera till Humpsvakar... Igar var vi sedan pa konsert i Schloss Charlottenburg och lyssnade pa barockmusik i barockmiljö. Det är kul att se sant som händer i stan och inte bara museer...Idag och imorrn är Robbie Williams här, honom skulle jag gärna se, men de billigaste biljetterna kostar 88 euro. Over my budget, tyvärr...

Jag var i Berlin första gången 1999, och då var ännu många av de ställen där muren hade gått sgs obebyggda eller öde. Potsdamer Platz kommer jag ihåg ungefär som det ser ut på den här bilden som är tagen 1996 - en enda stor byggnadsplats. Nu ser det ut så här: Egentligen är det ju inte så speciellt - det skulle kunna vara vilken storstad som helst. Men jag kommer så tydligt ihåg när vi stod i byggnadsplatsens infohall och tittade på arkitektens ritade vision om hur det skulle bli...

Tyskakursen jag skall gå ordnas av Freie Universität Berlin, som är ett privatägt universitet som grundades mellan första och andra världskriget. Universitetet grundades då mitt i ett bostadsområde för att inte väcka uppmärksamhet, och än idag sker mycket av undervisningen i gamla egnahemshus i ett område som ganska långt påminner om Mejlans eller Munksnäs i Helsingfors. Som komplement har de på senare tid byggt några större byggnader som inhyser bibliotek och matsalar och datasalar - biblioteket som finns på bild här under är t.ex ganska coolt. Man kan gå en massa olika kurser i bl.a. global ekonomi, berlins historia ur konstperspektiv och många kombinerar en tyskakurs med något annat. De flesta deltagarna är i min ålder och merparten är amerikaner. Amerikanerna tycker alla att det är konstigt att jag studerar energiteknik - det finns ju olja, inte behövs det annan energi. Just just...

Layouten med lejonet kom tillbaka igen. Jag skulle vilja ha en layout i stil med den här eller den här , hawaiiblommorna är så coola. Men jag är inte kompis med photoshop och mina kodkunskaper är inte så bra. Dessutom sku jag villa lära mig hur man gör kollage i stil med de jätte fina som alltid finns här . Så tills jag lär mig får lejonet vara kvar.

Imorse var jag på golfbanan före sju på morgonen för andra gången den här veckan. Och för andra gången den här veckan sänkte jag mitt handicap, så nu jag har kommit ned till tal som börjar på 3 istället för 4. Instant feel-good. Golf är nog närapå som bäst på morgonen när det är helt sgs tomt på banan och det blir spår i daggen efter bollen på greenen. I förrgår blev golfrundan ganska dyr eftersom jag lyckades klämma sönder min telefon mellan bakluckan. Dit for den telefonen - killen på servicen skrattade bara när jag berättade vad jag gjort och rekommenderade mig att köpa en billigare telefon ifall jag gör det till en vana...

Sommaren i Finland börjar vara över för min del, tidigt på lördag åker jag till Berlin för att forsätta med centraleuropeisk sommar i 5 veckor. Den finska sommaren har visat sig från sin bästa sida i år; det har inte regnat en droppe sedan mitten av juni och det har varit varmt och soligt hela tiden. Jag har varit på lande och gjort allt och ingenting - solat (det är viktigt med solbränna när man inte jobbar =), simmat (havsvattnet har varit uppemot 24 grader och inga giftiga alger syns ännu) och löst sudoku i hängmattan. Very nice. Nu är jag i stan och försöker organisera mig lite inför resan, tvätta och stryka och städa och sånt. Väderutsikten för Berlin visar 29 och sol för den följande veckan. Augusti är ju nästan varmaste sommarmånaden i europa så det blir nog fokus på kjolar och shorts i kappsäcken. Man kan ju alltid köpa varmare kläder ifall det mot förmodan behövs fler tröjor än en.

Bloggen kommer att få ta en liten sommarpaus eftersom jag åker till lande nu och inte vet när jag kommer tillbaka och inte heller vet när/om jag får tillgång till internet. Tillbaka är jag senast kring den 20.7 för den 22 åker jag till Berlin och då får bloggen bli resedagbok igen. Fram tills dess skall jag leva landeliv, ligga på gräsmattan och läsa sommardeckare, plocka blåbär och röda vinbär, åka båt, gå på torget och köpa jordgubbar och grilla. Allt sånt som hör sommaren till. Kanske jag kommer in till stan nåt varv ibland för att titta på asfalten och trafikljusen, så kan jag njuta av gräsmattan igen sen...

Nu är jag hemma igen. Resan tog hur länge som helst. Det åskade över hela europa typ, så alla flyg var försenade, vi kom iväg först 1 timme efter den planerade tiden. Sen fanns det en kvinna på flyget som var extremt flygrädd och var helt panikslagen redan innan vi hade lämnat startbanan. När det blev skakigt och luftgropigt pga åskan fick hon panikattack och det blev grym yrsel i hela planet. Det fixade sig sen på nåt sätt och när vi landade var hon helt semi-lugn iallafall... Det blir skönt att sova i min egen säng inatt.

Veckoslutet har varit fint, med varmt soligt väder och massor av upplevelser. I Salzburg på lördagen träffade vi vår kusin och tittade först på staden med honom (Mozartmuseum som inte var värt 5 penni och fästningen som var finare. Och Sound of Music gravgården förstås!), och åkte sedan upp i alperna med hans bil. Hitlers sommarhus Eagle's Nest hade tyvärr stängt för dagen, men istället åkte vi genom fina sommaralplandskap och övernattade mycket rustikt invid en alpsjö. Vackert! Det var nästan så man trodde att Heidi skulle komma gående ner längs ängarna med getterna bland ängsblommorna iklädd folkdräkt. Folkdräkt är för övrigt väldigt vanlig klädsel här. Idag åkte vi sedan till Chiemsee, Bayerns största sjö, och tittade på kund Ludwig II:s sgs exakta kopia av Versailles. Fint och imponerande att någon på 1800-talet ställde igång med det projektet mitt på en ö i en sjö. I något skede tog pengarna dock slut, och 50 av rummen är inte alls inredda...

Idag har vi tittat på München; kyrkor, muséer, Hofbräuhaus och sånt. Min eminenta guide Lonely Planet tog oss mycket organiserat och rationellt från det ena stället till det andra. Mellan varven hann vi med mycket lyckad shopping - jag hittade über-söta blå skor med knyt runt vristerna. Very nice. Celebrity-spotting i München: Ty Pennington från Extreme Makeover House Edition. Hur coolt som helst. Men T trodde inte på att han var en kändis förrän nån fan hoppade på honom.(och det var inte jag)

Hallo aus Ingolstadt! Tyskland har fotbollsfeber - överallt finns storbildsskärmar och tyskarna kör omkring med tyska flaggor hängandes ut från bildfönstren. Men Ingolstadt är hur sött som helst men inte så stort. Idag har vi cyklat runt i stan på söta små kullerstensgator med pastellfärgade hus i bästa medeltidsanda och tittat på det som staden har att erbjuda: två kyrkor, två muséer och en stadsmur med hela gamla stan innanför.

Idag är det så där nästan tryckande hett. Men inte ett moln i sikte, så en uppfriskande åskskur får vi nog vänta på ännu. Det är så varmt så det går inte att koncentrera sig på nånting; golflektionen var jobbig för det gick inte att hålla koncentrationen uppe... Nu håller jag på och packa för veckoslutet, vädret i södra Tyskland verkar vara lika hett som här så det är bara att packa väskan full med kjolar och toppar och lämna jeansen hemma. Men det är ju det bästa med sommaren egentligen - att man inte behöver ha så mycket kläder med sig hela tiden!

Idag har det varit hett. Jag försökte sola lite i parken men orkade bara lite över en timme och sen blev det så svettigt att jag måste gå hem. Vid femtiden for jag till Sveaborg på picnic, där var det skönare när det fläktade från havet. Picnicen blev till beachvolley och nu är jag hemma. Tvättmaskinen har snurrat så gott som hela dagen och nu skall jag stryka en massa och fundera på vad som får komma med till München i övermorgon. Fotbollsmatchen mellan Sverige och England får duga som underhållning vid strykningen.

Idag har det varit en riktig sommardag, om man bortser från tandläkarbesöket. Resten av dagen har nämligen fyllts med simning på simstadion, beachvolley på sandstranden, stora glassportioner (Fazers nya Dumleglass är hur god som helst) och cykling genom sommarhelsingfors med körsbär i en påse på cykelns styrstång. Tandläkaren hade mycket att berätta igen, storyn om hur han sjöng i samma kör som Leif Segerstam när han var 16 och om hur hans bror spelade i samma orkester som jag spelar i nu och hur viktigt det är med sociala kontakter och jadajada. Tandläkare snackar alltid så mycket och man kan ju inte säga nånting annat än mmm och aaa när man har hela munnen full med stuff och dessutom skall gapa.

Mitt på mitt matbord ligger den nu, nyckeln som han lade där. Beslutet var ömsesidigt men inte lättare för det... I think it might be time for icecream.

Jag har tillbringat helgen i Pampas på bröllop. Österbotten är långt borta, speciellt hemvägen i dag kändes hur lång som helst. I och för sig kan det bero på att det är stekhett ute och klibbigt varmt inne i bilen.. Bröllopet var ok, brudparet var lyckliga och passar ur-bra ihop, redan deras utseende matchar liksom. Vi spelade dessutom förvånansvärt bra och fick nästan en ny spelning tack vare det. Det enda minuset med bröllopet var bandet som spelade hela efterfesten, de var inte riktigt i min smak men jag underhöll mig med tal istället för dans. På fredagkvällen dumpade jag orkestern och träffade kompis A istället, vi åt god middag på Strampen och cruisade sedan runt lite i Vasatrakten. En bra lugn kväll, mycket tid för att berätta allt som hunnit hända sen vi sågs sist.

I nästan exakt ett år har jag vetat att den dagen skulle komma, och alla har hunnit förbereda sig på det. Men sen ändå när det händer så är det så definitivt, sen är det verkligen slut på riktigt. Och fastän jag vet att det är bäst så och att han inte mera ville vara med så är det ändå lesset för han har ju alltid funnits med.