Rikssvenskt inflytande - uppdaterad 23.2
En kommentar på föregående inlägg fick mig att börja tänka på hur jag pratar här - svenska språket borde ju vara likadant men det finns många vanor jag har fått lägga bort för att göra mig förstådd här. Alla klassiska finlandismer med roskisar osv är ju självskrivna i den kategorin, men visst finns det en del annat som inte går hem här. Som det fina ordet hoppeligen. Svårast i språkbruket är ändå att vänja sig vid att man får tänka på att inte vara så rakt på sak - svenskar tänker och känner efter och funderar och är diplomatiska i all evighet, det är lätt hänt att man uppfattas som oartig eller burdus om man inte gör det.
Jag har ändå blivit positivt överraskad av att så många vet om att man talar svenska också på andra sidan östersjön, och det är bara en person hittills som har gratulerat mig för att jag lärt mig svenska så snabbt.
__________________
Uppdaterad 23.2.
Precis som kommentaren säger så har DN faktiskt tagit upp det här med finlandssvenska bl.a. HÄR och HÄR. (Nytt för mig var att ordet kännspak inte nödvändigtvis förstås här...)
Jag har ändå blivit positivt överraskad av att så många vet om att man talar svenska också på andra sidan östersjön, och det är bara en person hittills som har gratulerat mig för att jag lärt mig svenska så snabbt.
__________________
Uppdaterad 23.2.
Precis som kommentaren säger så har DN faktiskt tagit upp det här med finlandssvenska bl.a. HÄR och HÄR. (Nytt för mig var att ordet kännspak inte nödvändigtvis förstås här...)
Anna, kolla dn:s språkspalt från några söndagar tillbaka, skribenten gjorde oss en stor tjänst i att förklara hur saker ligger till hos oss...
SvaraRaderaHa det bra i göteborg!