Söndagsutflykten till Greenwich

Söndagsutflykten den här veckan gick till Greenwich. Jag hade av någon anledning föreställt mig att Greenwich skulle vara en liten byhåla med ingenting annat än en osynlig meridian att stoltsera med, men det visade sig att jag hade fel på alla ovanstående punkter.



Greenwich ligger på södra sidan av Thamesen, några metrobyten bort från oss men bara ca en timmes resväg (ganska normi London-resväg alltså...), och det var definitivt ingen byhåla utan snarare en förort med en gammal stadskärna. Högst oväntat dök där upp ett stort område med klassisk stadsplanering som finns på Unescos världsarvslista, en gammal segelskuta som i tiderna kommit med te från Asien och både det ena och det andra som vi inte alls hann se på, oförberedda som vi var. Hursomhelst så verkade Greenwich trevligt så det kanske får bli en kompletterande Greenwich-söndag någon annan gång - om inte annat så för att vi missade att ta bilden med en fot på varsin sida av meridianen.



På ett sätt är det befriande att alltid göra våra söndagsutflykter med ganska nära noll förberedelser - vi skummar över det viktigaste så gott det går med barnen i släptåg, äter lunch och letar upp en lekplats. Å andra sidan är det frustrerande att märka att det finns så mycket att se som man inte hinner fördjupa sig i. Det blir mycket bilder i farten av en glad vuxen med något lite jagat i blicken med en dubbelvagn med två barn där åtminstone en, eller kanske två av barnen just äter en burk med russin för att vara nöjd ännu en stund. Men vi lär oss hela tiden, köper fler russinburkar och får aha-upplevelser om att kanske inte alla vuxna måste sitta på lekplatsen hela tiden. Barnen vänjer sig med allt rännande och blir flexibla storstadsbor som byter metrolinjer som rutinerade små Londonbor,  ritar metrokartor när de kommer hem och säger till sina legogubbar att de skall "Mind the gap".

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

sökes: bordsben

Sanningarna