Dessa engelsmän...

Vissa saker gör de så konstigt, de här engelsmännen. 

Hela deras byråkratiska system baserar sig på att en har en bostad och "proof of residence". Så oberoende om en skall fixa internet, betala en räkning på nätbanken (mer om det senare...), skaffa bibbakort eller anmäla sina barn till musiklekis så skall en alltid ha proof of residence. Så då gäller det att dra fram några elräkningar, ett hyreskontrakt, någon försäkringsräkning och helst också något rekommendationsbrev innan en ens kommer lite vidare. Identifiering med körkort eller pass har de aldrig hört om, utan det är papperslappar som gäller. 
(Och allt det här behövdes ju dessutom också för att få en bostad till en börja med - snacka om ägg-höna-problem!)

Så vi skickar snällt bestyrkta kopior till alla instanser, ringer samtal för att berätta vad den sjunde siffran i bankkortets nummerserie är och väntar på att alla kvarnar mal klart. Och så tänker en snälla tankar om det nordiska systemet där en kan identifiera sig på nätet med sina bankkoder. 





Kommentarer

  1. Hahaha! Flashbacks från nya Zeeland, när vi skulle hyra film (!) så måste vi ha ett rekommendationsbrev från en granne, liksom wtf! Vi hade ju just flyttat så killen i kassan gick med på att fejka att nicke bodde i lägenheten bredvid. Vilket bra system.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är nog ändå snäppet värre - tydligen har NZ:ska filmuthyrningsfilmer stora problem med stölder av hyrfilmer...

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

sökes: bordsben

Sanningarna