I've got nothing to wear

Efter lunch med juristpojkens släktingar tog jag en snabb runda på det stora varuhuset bara för att en gång till bli besviken på deras obefintliga klädutbud. Där hänger klädesplagg vid klädesplagg men ingenting som man vill ha. Och jag som behöver ett par jobbyxor.
Istället går jag till butiken på andra sidan gatan och inbillar jag mig att jag behöver en massa partykläder och så står jag där i provrummet med den ena toppen efter den andra men dom får alla bli kvar för jag har inte minsta lilla partaj där man kan få ha en partytopp inbokat i min kalender på läääänge. Tråk-februari. Kan ingen ordna ett litet partaj? Kanske jag borde ordna ett partaj själv när ingen annan ordnar...