The day that changed my life
Igår var det, iallafall enligt juristen, en mycket stor omvälvande dag i mitt liv: för första gången någonsin såg jag en Star Wars film.
Ända sedan det första gången kom upp att jag aldrig sett en dylik film har han velat inviga mig i denna heliga sak och igår var det äntligen dags. Förväntningarna var så sjukt höga att det måste läggas upp regler för tittandet:
1. Man får inte kommentera specialeffekterna på ett nedlåtande sätt.
2. Man (juristen i detta fall) får inte förklara vad som händer för att jag skall "hänga bättre med"
3. Man (jag) får inte fråga "men är inte han hans pappa?" för det borde jag inte veta i det här skedet.
4. Man får aldrig, aldrig, skratta åt the Force.
Ni kan säkert gissa vem som har bestämt vilka regler.
Anyways. Filmen var helt okej, jag tyckte att storyn var ganska tunn och intetsägande, men i det stora hela var det inte helt bortkastade TV-timmar. Prima fredagsunderhållning.
Ända sedan det första gången kom upp att jag aldrig sett en dylik film har han velat inviga mig i denna heliga sak och igår var det äntligen dags. Förväntningarna var så sjukt höga att det måste läggas upp regler för tittandet:
1. Man får inte kommentera specialeffekterna på ett nedlåtande sätt.
2. Man (juristen i detta fall) får inte förklara vad som händer för att jag skall "hänga bättre med"
3. Man (jag) får inte fråga "men är inte han hans pappa?" för det borde jag inte veta i det här skedet.
4. Man får aldrig, aldrig, skratta åt the Force.
Ni kan säkert gissa vem som har bestämt vilka regler.
Anyways. Filmen var helt okej, jag tyckte att storyn var ganska tunn och intetsägande, men i det stora hela var det inte helt bortkastade TV-timmar. Prima fredagsunderhållning.
Kommentarer
Skicka en kommentar